Annons

Allt om betesfisk Del 1 – Egenhändigt gjort filter

En kväll för ett par veckor sedan satt jag som vanligt och snackade med vänner på diverse sociala medier, och eftersom jag pratar fiske i 99.2% av fallen så är det ingen överraskning att en av diskussionerna handlade om betesfisk och flötestrolling. Jag hade inget projekt på G just då och som ni vet vill jag gärna ha något att pyssla med, därför föll det sig naturligt att jag helt plötsligt fastnade för idén att ordna en tank i garaget för betesfiskförvaring.

Även om jag inte alltid har ork att fysiskt jobba i garaget så eftersträvar jag att alltid ha något som tar upp tankeverksamhet även när jag sitter och häckar i soffan. Jag älskar problemlösning, och att sammanfoga det med kreativitet för att skapa något användbart är fantastiskt tillfredsställande.

Den här artikeln kommer bli relativt lång och därför uppdelad i två delar. Den kommer vara fylld med information för er som är intresserade av att förvara betesfisk hemma, men också för er som bara vill fånga betesfisken och åka direkt till fisket efter ni vittjat mjärden. Jag kommer visa hur man kan skapa sitt egna reningsfilter, vad man ska tänka på när man förvarar levande betesfisk samt hur man fångar dem med hjälp av en mjärde.

Låt oss börja med den där Söndagen för ett par veckor sedan när snilleblixten slog ner mitt i pannan. Efter att idén tagit fäste så for tankarna iväg och hjärnan började leva sitt egna liv. Den ena frågan avlöste den andra och till slut hade jag skapat konversationer med både vänner, bekanta och okända i den eviga jakten på dyrbar information. Jag satte kylningssystemen i Googles servrar på prov i ett frenetiskt sökande efter filter, pumpar, tankar och mjärdar, och till slut hade jag en vag föreställning över hur projektet skulle färdigställas.

Första steget blev att införskaffa en tank, och valet föll på en Intermediate Bulk Container. Jag vet inte om det finns något på marknaden som ens går att jämföra med en IBC-tank. De är kubiska för att enkelt kunna hanteras maskinellt, de står allt som oftast på en trä- eller plastpall och är omslutna av något typ av stålgaller som stabiliserar plasten från tryck innifrån samt skyddar den från utvändig påfrestning. Plasten är tjock, robust och anpassad för att klara kemiska ämnen. Den har ett lock upptill samt en tapp nertill. Den har alltså allt man behöver, och billiga är de också! En ny IBC-tank kostar ett par tusenlappar men en begagnad kan man få för ett par hundralappar. Det viktiga är att ta reda på vad som varit i tanken sedan innan, man vill inte ha betesfisk i en tank som tidigare använts till bensin eller kemiska ämnen. Själv hittade jag ett par tankar för 300kr/st som var i mycket gott skick. Efter att jag hämtat tankarna tvättade jag ur en med högtryckstvätt och skar av överdelen då den inte behövs.

 

 

Andra steget blev filtret, och nu kommer vi till den stora delen av projektet. För en månad sedan sträckte sig min kunskap om filter till att vattnet åker in i en ände och ut i en annan, vilket är mindre kunskap än vad som ryms i en halv fiskpinne. Så man kan säga att jag behövde göra en hel del research innan jag kunde välja vilken typ av filter jag ville ha och hur jag skulle bygga det. Här var youtube en stor informationsbank som alltid. Det finns massor med folk som lagt upp kluriga lösningar för diverse filter på youtube och många går igenom exakt hur de gjort och vad de använt för material.

Det finns massor med olika typer av filter, men basen är ofta densamma. I filtret finns filtermedia som har olika uppgifter och dessa går att dela in i fyra grupper: Mekanisk media, Biologisk media, Kemisk media och UV.

  1. I de flesta filter har man först ett mekaniskt media som filtrerar bort skräp, fiskavföring och andra större partiklar. Exempel på mekanisk filtermedia är filtermatta och skumgummi som vattnet kan silas igenom.
  2. Efter detta har man ofta ett Biologiskt media. Denna media är material där nyttiga nedbrytningsbakterier trivs och kan växa. Bakterierna bryter ner giftigt ammonium från de levande organismerna i vattnet till nitrit. Det giftiga nitritet bryts sedan ner till nitrat, som i sin tur åker ur filtret och tas upp av växterna. Vi som har betesfisk hemma har sällan växter i tankarna, och detta är en av orsakerna till att vattenbyte krävs.
  3. Som tredje filtermedia kan man ha Kemisk media. Exempel på detta är aktivt kol som genom en kemisk process filtrerar bort föroreningar som det Mekaniska och Biologiska filtret inte kan hantera.
  4. Som fjärde filter kan man använda UV-filter. Här filtreras vattnet igenom UV-ljus som dödar alger och bakterier som tagit sig igenom de andra medierna.

Innan man bestämmer sig för vilket filter man behöver så får man först titta på vad som skall filtreras. Vatten från en tank med bara fisk är relativt enkelt att filtrera. Något UV-ljus behövs ej då algbildning inte kommer vara ett problem. Mekaniskt filter är ett måste för att få bort fiskens avföring och diverse orenligheter i vattnet. Det Biologiska filtret är kanske det viktigaste filtret förutom det Mekaniska. Eftersom vi förmodligen har relativt mycket fisk i en liten volym vatten så kommer vi behöva filtrera bort mängder av ammonium. Det Kemiska filtret är det jag tittat på minst och faktiskt uteslutat från min design då jag inte ansett att det är nödvändigt. Vattenkvaliteten kommer förmodligen vara tillräckligt bra utan det Kemiska filtret, särskillt när vattenbyte ändå krävs p.g.a. nitratet, svamp, parasiter och skadliga bakterier som inte går att filtrera bort.

Det som skiljer mellan olika typer av filter, förutom mediat, är hur genomströmningen av vattnet går till, samt ifall filtret är på insidan eller utsidan av vattenbehållaren. Ett innerfilter är praktiskt för mindre vattenbehållare som inte behöver så mycket media, men för större behållare är det bättre att använda ett ytterfilter. Ytterfilter kan byggas helt oberoende av vattenbehållaren och är lättare att rengöra, men är däremot svårare att få genomströmmande vatten till då det krävs att man drar en slang till och från filtret.

Det finns många olika varienter för hur genomströmningen av vattnet går till innuti filtret. Det finns filter där vattnet sugs eller trycks igenom, vilket är vanligast för innerfilter, och där all filtermedia hela tiden är under vatten. En annan typ är droppfilter, där vattnet pumpas in i filtret och sedan droppas på den Mekaniska median. Här kan vattnet silas över all media för att sedan rinna ut i tanken igen, eller bara silas över vissa partier och låta andra ständigt vara under vatten. Det låter krångligt, men jag skall visa hur jag gjort mitt filter för att underlätta.

Jag valde att göra ett droppfilter där vattnet först silas igenom den Mekaniska median och sedan fyllas upp längst ner för att skapa ett vattenbad som den Biologiska median kan ligga i. Anledningen till denna designen var för enkelhetens skull. Filtret är nästan löjligt enkelt att göra. Det enda negativa är att det krävs en dyrare Biologisk media som klarar av att ligga i vattenbad.
 

 

Det var lite klurigt att hitta delarna jag behövde, men efter en tur till Bauhaus och den lokala byggmarknaden hade jag fått tillräckligt med inspiration för att kunna söka upp allt på internet – där saker kostar vad de är värda.

 

Vi börjar med de två PVC-delarna. Den översta delen är inloppet och är gjord för att dela upp vattnet och skölja det så jämnt som möjligt över mediat. Den andra delen är utloppet och talar för sig själv. En komplett inköpslista för dessa delar finns längre ner. Att tänka på med de här PVC-delarna är att kopplingarna inte är självfästande till PVC-röret med hjälp av packningar, istället limmas allt fast med lim lämpat för PVC.

 

 

 

Nästa del är en klädkorg gjord av stålnät som jag klippte och modifierade så den skulle passa i lådan. Tanken med nätet är att separera den Mekaniska median från den Biologiska.

 

 

 

Därefter beställde jag media. Detta är den stora utgiften i projektet förutom pumpen, men det är också vad som avgör kvaliteten på filtret. Jag köpte en relativt dyr Biologisk media som fungerar både när vattnet silas igenom och ifall det ligger i vattenbad. Den har en livslängd på 10 år och jag lär aldrig mer behöva köpa mer Biomedia då jag endast använt en fjärdedel av påsen. Till Mekanisk media köpte jag filtermatta gjort för luftventilation i två olika grovheter.

 

 

För att hålla samman den Biologiska median köpte jag nätpåsar anpassade för endamålet. Riktigt stora nätpåsar som jag garanterat kommer hitta alla möjliga användningsområden för framöver.

 

 

Efter detta var det bara att borra två hål i plastlådan och sätta ihop filtret. Om ni undrar vad röret som sticker upp mellan filtrena är till för, så är det ifall det av någon anledning skulle bli översvämning.

 

 

 

 

 

 

Nästa steg är pumparna. En cirkulationspump krävs för att trycka in vatten i filtret, och en syrepump för att syresätta det. Ett droppfilter syresätter också vattnet, men jag tog det säkra före det osäkra och köpte till en extern syrepump. Cirkulationspumpar är inte det billigaste, men som tur var kunde jag låna en av en kompis. Just den här modellen har en ställbar effekt mellan 1200-3000 liter/timme och lägsta effekt funkade bäst till det här filtret.

 

 

 

 

För att inte fiskarna skall åka in i cirkulationspumpen gjorde jag ett enkelt pumphus av en liten sopkorg av plast jag hade i garaget som jag stoppade ner i en av nätpåsarna till biomedian.

 

 

 

Och detta blev resultatet. Jag gjorde även en mindre filmsnutt för att visa det ”in action”.

 

 

 

 

Tredje steget var att salta vattnet. Salt används för att förebygga svampinfektioner. Man kan strunta i saltet och hoppas att fiskarna inte ska drabbas av svamp, men varför inte ta det säkra före det osäkra. Hur mycket salt som krävs finns det olika teoriter om. Om man har akvariefiskar som drabbats av svampinfektioner kan man låta dem ligga i saltbad. För de flesta akvariefiskar finns det information om hur stor salthalt man ska använda. Mört däremot är inte den mest populära akvariefisken och finns således inte med på dessa informationslistor, men det jag kan säga med säkerhet är att mörten inte är särskilt saltkänslig.

Om man känner sig osäker och inte vill höfta saltmåttet kan man ta en titt på mängden salt i bräckt vatten och utgå från det, vilket är 0.5-30 promille. Om vi tar den minsta nivån av detta mått bör vi alltså använda 0,05% av vattenvolymen i salt. Själv har jag drygt 600 liter vatten i min tank just nu och kan alltså använda 600*0.0005 = 0.3 liter salt utan problem, vilket var precis vad jag gjorde.

Tanken är fylld, filtret filtrerar, pumparna pumpar och vattnet är saltat. Nu återstår bara fisken, och frågan hur ofta man bör byta vatten. Detta kan man ta reda på antingen genom att vänta och se hur fiskarna mår ju längre tiden går, eller genom att köpa ph- och nitrattest på webben. Dessa test kostar drygt 150kr och kan säga om vattnet är för basiskt eller surt, samt ifall det innehåller en farlig mängd nitrat. Förutom nitrat och ph-värde så finns det mängder med bakterier, parasiter och svampar som kan göra tanken till en dödszon istället för ett mörtparadis, så det säkraste är att byta vatten oftare än sällan för att hålla det så rent man kan.

Inköptslistan

Summa totalt: ~2750kr
Summa oanvänd filtermedia: ~800kr

Skitfiske,

Annons
0 kommentarer

Annons
AKTUELLT

Pimpa din Jon boat!

I början av sommaren förra året åkte jag ner till Westgear i Halmstad och hämtade min efterlängtade Jon Boat – En Alumacraft 1236. Tanken från början var att ha en 1036:a som takbåt, men när jag fick se de olika modellerna uppställda bredvid varandra så ändrade jag snabbt planerna och valde 1236:an med tanken att

Gör dina egna vippor!

Guider för att göra sina egna vippor finns i överflöd och därav ska jag hålla det här inlägget kort och koncist. Tanken var att visa mina lösningar med några få bilder och kanske ge både de erfarna och oerfarna vippbyggarna ett par nya idéer. Så som de flesta andra använde jag rensband som material för

Airbrushade jiggskallar

Strax innan jul fick jag nys om TWK Lures som säljer airbrushade jiggskallar. Jag tog en titt på deras sida och tyckte att kvaliteten såg riktigt fin ut. Jag använder just nu Gunslinger och Shiver från Strike Pro till vertikalfisket, med deras färgmatchade skallar, och har sen dess blivit väldigt kräsen och tycker att huvudet

Starweld 1674TL till salu!

Jag tänkte sälja min Starweld då jag ska köpa annan båt. Skrovet är helt nytt och motorn monteras nu i dagarna, modellår 2015. Mitt gamla skrov blev reklamerat p.g.a. ett produktionsfel, därav har jag ett helt nytt. Bensinaren är en Suzuki 40hk årsmodell 2015 som endast gått 126 timmar. Nyservad vid leverans. 7 års garanti

Gör dina egna spöstrumpor!

Eftersom isen bara jävlas och ligger 2-300 meter ut från rampen, och således förhindrar all typ av fiske för tillfället, lirkade jag ur tummen och fixade något som stått på schemat en längre tid – spöstrumpor. Jag transporterar alltid spöna i bilen och problemet med Gunki Shigeki som jag själv använder till abborre är att

Pimpa din Starweld!

Min allra första båt var en gammal perforerad träeka. Jag fick den på en födelsedag av min dåvarande flickvän. Veckan innan hade jag snubblat in på både ivrigt avslutande telefonsamtal och hastigt nedsläckta datorskärmar. Neandertalaren i mig la pusslet innan den mer utvecklade delen av hjärnan fick tänka till, och resultatet blev tjafs, en båt

Gör ditt egna droppfilter v 2.0

Uppdatering från 2017-01-10 Jag bytte cirkulationspump till en Jet 3000 Newa, en riktig dammpump, då fontänpumpen i artikeln inte räckte till. Det tog drygt 4 veckor innan biomedian blev aktiv, alltså hade rätt bakterieflora för att hantera filtreringen. Ytterligare ett tips är att lägga en påse biomedia i botten på filtret, vilket jag inte gjorde

Äntligen en ordentlig dragkamp

Höstfisket har varit minst sagt trögt. Jag har testat lite nytt, kört olika platser och olika sjöar, men inte riktigt hittat rätt. Passen har dessutom varit ganska korta och jag har inte ägnat så mycket energi åt att optimera varje pass till det yttersta. För två-tre år sedan gjorde jag säkert 3-4 förflyttningar per pass

Gör dina egna tafsar!

Mina blogginlägg och artiklar har uppmärksammats mer och mer, och under förra månaden fick jag ett erbjudande om att samarbeta med Fiskejournalen vilket är ett lyft för mig som skribent och en fantastisk chans att nå ut till fler läsare via bloggen. Dessutom får jag tillfället att knyta nya kontakter samt umgås och fiska med

Gigantisk sommarborre!

Vilken vecka! Efter att rödinghysterin lagt sig en aning pratade jag och Björn om att ta ett abborrpass härnäst. Rödingen stod egentligen på schemat för Björn, och planen för mig var att vila ett tag, men vädret ändrade sig snabbt och Vättern såg helt plötsligt inte särskilt lockande ut, medan trycket stabiliserades hemmavid och solen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons