Brutalt dubbelhugg

I onsdags kunde jag äntligen åka ut på jungfrutur med nya båten. Planen var flötestrolling då jag fortfarande hade ett par batchar kvar av riktigt stor mört. Jag hade inte varit ute på 1.5 vecka och visste inte hur gäddleken fortgått, men jag var relativt säker på att den inte var över än och att chansen på en stor rimstinn hona fortfarande fanns. Jag började dock passet med några minuter långsam vertikaldrift för att känna på motorn, elmotorn och all annan elektronik och se så allt stämde. Jag märkte ganska omgående ett enormt kalleankamisstag som i högsta grad skulle påverka ett eventuellt vertikalfiske. På förra båten hade jag givarna på styrbord, men på den nya båten har jag dem på babord. Inget jag reflekterat över då jag haft hundra andra saker i huvudet under monteringen. Dessutom satte jag inte i givarfästet förrän i sista minut. Detta resulterade naturligtvis i att både 83/200 och LSS-2 givaren satt baklänges.

Detta var dock inget som skulle påverka flötestrollingen, så efter att motorn var ordentligt varm började jag tuffa över sjön till andra sidan, mot mitt planerade trollingstråk. Sjön var spegelblank och yttempen visade 10.5 grad vilket var 8 grader varmare än luften. Elmotorn funkade utan problem och jag kunde lägga ut tre spön, knäppa på baitrunnerfunktionen och tuffa framåt längs en vasskant. Det dröjde inte mer än 20 minuter innan första hugget kom på ytterspöt. Jag kände att det var lite tyngd i linänden, men samtidigt inget som tydde på den efterlängtade tian. Jag kunde håva en fin metersfisk som uppskattades till runt 7kg. Strax efter detta fick jag hugg på innerspöt men missade mothugget, och upp kom en mört som var fullständigt sönderriven. Svårt att uppskatta en gäddas storlek bara på ett huggmärke, men det var ingen snipa.

Jag åkte förbi en udde som visade sig hålla mängder med fina pelagiska ekon. Jag vertikalade lite i förbifarten men de synade bara jiggen och simmade vidare. Kort därefter fick jag se ett fenomen som skulle hända flera gånger under passet. Innerspöts flöte guppade under ett par gånger, men låg sedan stilla. Vad som hände efter detta kan förmodligen förklara dessa guppningar. Flötet på ytterspöt drogs ner en sekund och kom sedan upp igen. Jag tog upp spöt och höll det i väntan på att fisken skulle attackera igen, och som jag trodde så gubbade flötet ner ytterligare en gång. Ett stadigt mothugg resulterade i fast fisk, och till min förvåning kunde jag landa en matgös på 40-45cm som högg en 25cm mört. Jag fick som sagt flera liknande hugg under dagen och jag antar att gösen förbereder sig för lek, och är därför riktigt lättirriterade. De högg förmodligen av ren ilska och inte av hunger.

Jag åkte vidare längs nästa vasskant men bara efter 10 minuter kände jag att platsen var ointressant och vevade upp tacklena för en förflyttning. Till min förvåning kom det mellersta tacklet upp i ett enda stort trassel, och saknade mört. Missat hugg tyvärr. Inte ofta det händer, men om det sker snabbt så är det risk att man missar det. Jag flyttade mig bara 3-400 meter och fortsatte längs nästa stråk. Jag kom nu in över ett område som jag trodde höll vilande fisk som var på väg in eller ut ifrån ett närliggande lekområde, och det visade sig att jag hade rätt. Första fisken tog på innerspöt som låg över dryga 6 meter. Jag kände en stadig tyngd i andra änden, och eftersom det blåst upp ordentligt så valde jag att ankra med elmotorn under drillningen. Efter några rusningen kunde jag landa en riktigt fet romstinn hona en bit över metern. När jag böjde mig ner och skulle lossa kroken hör jag hur en annan baitrunner bara sprutar ut lina och jag kastar mig över spöt. Den här fisken kändes betydligt större och jag fick helt plötsligt stora förhoppningar på en tia.

Jag fick in fisken mot båten ganska fort. Den stod rakt ner under båten ett tag innan den vände och fullständigt exploderade i en rusning som jag aldrig varit med om innan. Slirbromsen bara skrek och det kändes som en evighet innan jag fick tillbaka kontrollen. Ett par liknande rusningar senare, och med halvt skakiga ben, kunde jag håva en av de vackraste gäddorna jag sett. Den första var en klassisk pelagisk gädda med mörka stora mönster över ryggen, medan den andra var tydligt kamouflerad för ett liv längs sandbottnen. Små fina mönster och en ljusgrön/gul rygg som nästan gick mot vit. Jag lyckades tyvärr inte fånga detta på bild på ett bra sätt, men ett snabbt mobilfoto visar skillnaden på fiskarna när de låg i håven.

 

Gadda

 

Jag låg nu ankrad med elmotorn, bara 50 meter från land i hård sjö och gjorde ett beslut som jag aldrig tagit tidigare, nämligen att åka in och fota fiskarna. Detta har under det senaste dygnet skapat en debatt på facebook med gäddgurun David Lundqvist i spetsen, som menar att fotningen hade sköts bättre i båten. David vet dock inte alla detaljer och utgick i stort sätt ifrån fotot längre ner, och antog att det var lugn sjö och att jag valt att fota för att få båten i bakgrunden. Detta stämmer dock inte.

Jag var ensam i båten, det blåste ordentligt och jag hade inte satt upp några kameratillbehör i min nyköpta båt. Att fota dessa fiskar själv på sjön hade skapat mängder med problem. Det största problemet hade varit att ha kontroll över fiskarna och samtidigt nå avtryckaren på kameran för en tidsinställd exponering. Istället ringde jag min pappa som just slutade jobbet, och började driva in mot en brygga som låg i perfekt kurs. Elmotorn gick sakta för att styra båten och gäddorna guppade lugnt med i håven, i driftfart. Väl vid den lilla halvsänkta bryggan kunde jag fästa fören vid den enda pinnen som fanns, och vila fiskarna i väntan på att min fotograf skulle dyka upp.

Vi fotade fiskarna snabbt på mattan och la sedan tillbaka dem i håven som vi hade vid bryggkanten. Att båten kom i bakgrunden var inte planerat, men jag är inte ledsen över det. Jag tycker fotot blev bra, och är samtidigt stolt över både båt och fångst. Efter detta tog jag upp en fisk i taget, vägde dem i en slinga, mätte och släppte sedan tillbaka dem. Nu i efterhand tycker jag fortfarande att det var rätt val. Det är väldigt sällan man får ett så fint dubbelhugg, och jag ville ha det fångat på kort. Att göra det själv i båten var inget alternativ, och jag hade möjlighet att sakta driva in till land. Om jag hade legat längre ut så hade jag fotat båda fiskarna i håven och sedan släppt dem, men nu hade jag lyckligtvis ett bättre alternativ.

 

Pike01_Blogg

 

Den första romstinna honan var 108cm och vägde 8.6kg. Den längre ljusa honan var nyligen urlekt och var tyvärr väldigt slank. Den var 111cm och vikten stannade på blyga 7.7kg. Denna fisk hade även ett gammal skada på underkäken som syns tydligt på fotot. Förmodligen skapade av ett alldeles för kraftigt mothugg för många år sedan, eller en lipgrip. Gäddan såg dock ut att må bra, och om man tittade på ryggbredden så var konditionen helt okej. Dock trist att se en så kraftig skada som orsakats av en fiskare.

Efter detta var jag ganska mör och beslöt mig för att testa lite vertikal sista timmen trots mina bak-och-fram-vända givare. Förutom att jag var tvungen att tänka tvärtom när det kom in ekon på SI så hade jag även rikligt med störningar då jag kopplat loden till startbatteriet, något jag ska ändra på idag. Trots detta lyckades jag lura upp en riktigt ilsken gös på 77cm och dryga 5kg. Bra fiske, underbar båt. First impression på båten med mängder av bilder kommer inom en snar framtid. Jag måste dock installera lite tillbehör och köra några pass till.. och vända på givarna…

 

Gos

 

Skitfiske,

AKTUELLT

Ett hav av plast

Om vi samlade ihop all plast människan har skapat och la ut den över marken, så hade vi täckt hela jordklotet sex gånger om.. Bilden ovan är tagen nyligen i havet utanför Honduras. Jag tror att alla av oss har insett det enorma problem som konsumtion och ofullständig återvinning av plast har skapat, och fortsätter

Den sista stören

Jag såg en fantastisk dokumentär i morse, om belugastören, vars exklusiva rom har gjort den till en av människans mest eftertraktade fångster. Belugan har varit hårt utsatt under en lång tid, men 1972 kom kanske det hårdaste slaget då den enorma kraftverksdammen Djerdap 1 byggdes, 800 kilometer uppströms från mynningen i Svarta havet. Honorna är

Pimpa din Jon boat!

I början av sommaren förra året åkte jag ner till Westgear i Halmstad och hämtade min efterlängtade Jon Boat – En Alumacraft 1236. Tanken från början var att ha en 1036:a som takbåt, men när jag fick se de olika modellerna uppställda bredvid varandra så ändrade jag snabbt planerna och valde 1236:an med tanken att

Gör dina egna vippor!

Guider för att göra sina egna vippor finns i överflöd och därav ska jag hålla det här inlägget kort och koncist. Tanken var att visa mina lösningar med några få bilder och kanske ge både de erfarna och oerfarna vippbyggarna ett par nya idéer. Så som de flesta andra använde jag rensband som material för

Airbrushade jiggskallar

Strax innan jul fick jag nys om TWK Lures som säljer airbrushade jiggskallar. Jag tog en titt på deras sida och tyckte att kvaliteten såg riktigt fin ut. Jag använder just nu Gunslinger och Shiver från Strike Pro till vertikalfisket, med deras färgmatchade skallar, och har sen dess blivit väldigt kräsen och tycker att huvudet

Starweld 1674TL till salu!

Jag tänkte sälja min Starweld då jag ska köpa annan båt. Skrovet är helt nytt och motorn monteras nu i dagarna, modellår 2015. Mitt gamla skrov blev reklamerat p.g.a. ett produktionsfel, därav har jag ett helt nytt. Bensinaren är en Suzuki 40hk årsmodell 2015 som endast gått 126 timmar. Nyservad vid leverans. 7 års garanti

Gör dina egna spöstrumpor!

Eftersom isen bara jävlas och ligger 2-300 meter ut från rampen, och således förhindrar all typ av fiske för tillfället, lirkade jag ur tummen och fixade något som stått på schemat en längre tid – spöstrumpor. Jag transporterar alltid spöna i bilen och problemet med Gunki Shigeki som jag själv använder till abborre är att

Pimpa din Starweld!

Min allra första båt var en gammal perforerad träeka. Jag fick den på en födelsedag av min dåvarande flickvän. Veckan innan hade jag snubblat in på både ivrigt avslutande telefonsamtal och hastigt nedsläckta datorskärmar. Neandertalaren i mig la pusslet innan den mer utvecklade delen av hjärnan fick tänka till, och resultatet blev tjafs, en båt

Gör ditt egna droppfilter v 2.0

Uppdatering från 2017-01-10 Jag bytte cirkulationspump till en Jet 3000 Newa, en riktig dammpump, då fontänpumpen i artikeln inte räckte till. Det tog drygt 4 veckor innan biomedian blev aktiv, alltså hade rätt bakterieflora för att hantera filtreringen. Ytterligare ett tips är att lägga en påse biomedia i botten på filtret, vilket jag inte gjorde

Äntligen en ordentlig dragkamp

Höstfisket har varit minst sagt trögt. Jag har testat lite nytt, kört olika platser och olika sjöar, men inte riktigt hittat rätt. Passen har dessutom varit ganska korta och jag har inte ägnat så mycket energi åt att optimera varje pass till det yttersta. För två-tre år sedan gjorde jag säkert 3-4 förflyttningar per pass