Den dolda laxslakten

Under vintern var allt frid och fröjd. Facebook pryddes av glada fiskare med gäddor som glatt fick simma tillbaka. Catch & Release fisket på gädda och abborre har kommit till sin rätta och det börjar kännas tryggt. De flesta sportfiskarna behandlar fiskarna med respekt och de får allt som oftast simma vidare utan att ha tagit skada. Jag kände mig lugn och trygg, sportfisket var på rätt väg. Fram till sommaren.

Förutom rödingfisket i vättern som jag skall skriva mer om senare, så postades laxfångst efter laxfångst på facebook. Till en början gladdes jag över antalet fångster och gratulerade fångstmännen till bra fiske. Men när bilderna fortsatte att avlösa varandra i mitt facebookflöde började jag undra vad som försegick. Så en dag postades en bild på ett riktigt köttfiske där laxar runt 10 kilo raddades upp på en gräsmatta, något som liknar det gamla köttfisket från 60-talet då det inte fanns någon som helst fångstrestriktion. Min reaktion gick från förvåning, till oro och sedan till vrede över den tydliga bristen på ansvarstagande och total fokus på att fylla frysen med nystigen romstinn lax.

Många av dessa köttfisken bedrivs dock i vad man kan kalla för betongälvar. Vattenkraftverken bromsar all lax från att ta sig upp till lekområdena och den naturliga laxstammen är sedan länge utrotad. Laxarna som vandrar upp till kraftverken i dessa älvar är inplanterade och kommer aldrig att reproducera. De släpps som smolt och växer sedan upp i Östersjön för att antingen fångas i en laxfälla eller av någon sportfiskare och till slut hamna på en tallrik. Det stora problemet är dock att detta fiske även bedrivs i älvar med en naturlig laxstam.

Under våren kritiserade jag trollare som deltog i Bornholm masters, en trollingtävling i Danmark som inte anpassat C&R. Den här gången är det älvfiskarnas tur att ta emot befogad kritik för sitt missbruk av en redan hotad naturresurs. Istället för att låta mina känslor styra och kalla dessa fiskare för vad de är, så ska jag lägga fram fakta som ni själva får ta ställning till.

Statistik och fakta
Fiskejournalen med Martin Falklind i spetsen har under några år jobbat med ett projekt som går ut på att köpa ut laxfällor vid älvmynningarna runt Sveriges kust. Hittills har ett stort antal fällor köpts och stängts av, vilket har gett tydliga resultat i bl.a. Mörrumsån där det finns två laxräknare som registrerat en ökning av stigande lax de senaste åren. 2012 steg 458 laxar, 2011 steg 1052 laxar, 2012 steg 2402 laxar och 2013 steg 2885 laxar. En markant ökning på ett fortfarande mycket svagt naturligt laxbestånd. Det finns förmodligen fler orsaker till att laxen ökat i Mörrum, men de stängda fällorna är sannolikt en stor faktor.

Havs- och Vattenmyndigheten arbetar hårt med att stävja kvoterna för det svenska yrkesfisket efter bl.a. lax. De skickar årligen in remisser till regeringen med rekommenderad kvotering och underlag i form av undersökningar och statistik där man tar hänsyn till bl.a. stigningar i Sveriges större laxälvar, tidigare års yrkesfiske, fritidsfiske och antalet fångad vild lax i förhållande till odlad lax. Allt detta arbete görs för att stärka ett redan hotat laxbestånd. För att ge en snabb bild över vårat laxbestånd gör jag ett utdrag från en bilaga till 2014-års remiss, från Sveriges lantbruksuniversitet.

 

Havs-och Vattenmyndigheten (HaV) har beställt biologisk rådgivning av SLU institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) som underlag för laxförvaltningen i Östersjön och tillrinnande älvar 2014. Syftet med denna rapport är att presentera relevanta biologiska data och analyser som underlag för beslut för reglering av kustfisket med fasta fällor samt fördelning av Sveriges laxkvot 2014 för ICES område 31 & 30–29 (bild nedan).

 

Områden

 

Svensk kvot är ca 29 800 laxar. Av denna kvot bedöms 1000 laxar fångas som bifångst i trålfiske och andra redskap i Östersjön. För fiske med fasta fällor bedöms den möjliga fångsten till 28 800 laxar. HaV har inte för avsikt att genom kvotbyte öka fångstmängden av lax för svenska fiskare.

 

I rapporten följer en prognos inför framtiden och rekommendationer för EUs totala kvotering för hela Östersjön (Finska viken undantagen). 2013 års kvotering låg på 109 000 individer totalt och SLUs rekommendation till HaV att skicka till regeringen, för att i sin tur framföra till EU, var att kvoteringen bör sänkas till högst 78 000 individer för att säkerställa en återhämtning för de vilda laxstammarna. EUs beslut för kvoteringen 2014 blev 106 000 individer, alltså 136% av rekommenderad kvot. Den svenska kvoten sänktes däremot från 2012 till 2013 med 11%.

För att de vilda stammarna ska kunna återhämta sig, samt för att konsumptionen av lax skall underhållas utan att de vilda stammarna helt slås ut, odlas lax runt om älvarna och släpps sedan ut som fenklippta smolt. 2013 tog HaV några mycket viktiga beslut för Sveriges laxbestånd. Yrkesfisket får bara ske med laxfällor. Anledningen är till stor del för att fällorna är relativt skonsamma mot fisken, och att man vid tömning kan separera vild från odlad lax. Målsättningen 2013 var att 50% av den yrkesfångade laxen skulle vara odlad. HaV tog även beslutet att all vild lax fångad av fritidsfiskare i Östersjön omdelelbart skall återutsättas. Nedan är fångststatistik från 2012-2013, med fördelning av vild respektive odlad fisk.

 

Fångster_vild

 

Hav har alltså hittills gjort ett kanonjobb med att återställa våra vildlaxstammar. Men nu återkommer vi till köttfisket från älvarna som har varit ett dolt, men stort, hot mot laxstammarna och är det fortfarande. Älvfisket regleras nämligen av dem som arrender ut respektive sträcka. HaV jobbar med att även lagstifta älvfisket, men just nu är fisket mer eller mindre helt öppet, och exploateras hårt av sportfiskare. Nedan är en bild över laxfångster i område 30 och 31 uppdelat i älvfiske, licensierat kustiske (rapporterat), fritidsfiske kust (skattat) och havsfiske. I denna statistik ingår ENDAST älvfiske från Torne älv, där finska fångster ej är medräknat.

 

fångststatstik

 

Statistiken talar sitt tydliga språk. Torne älv som är Sveriges i särklass största laxälv stod 2013 för lika många fångade laxar som allt kust- och havsfiske i zon 30 samt 31. Detta är dessutom endast från svenska älvfiskare, och endast rapporterade fångster. Det är svårt att avgöra hur mycket som inte rapporteras, men jag gör en vild gissning på runt 10-20%. Jag har själv av ren nyfikenhet gjort lite research på facebook bland köttfiskarna och kollat ifall de rapporterar sina fångster, i det här fallet i Bergeforsen (Indalsälven), och ingen av dem har rapporterat in en enda lax. Torne älv har en laxräknare och 2012, då rapporterade fångster var som högst (strax över 30 000 laxar från svenska fiskare), steg det totalt ca 60 000 laxar förbi räknaren. Rapporterade laxfångster från endast svenska fiskare var alltså mer än 50% av den totala laxstigningen.

För att ge ett exempel på regler vid älvfiske så citerar jag Bergeforsens hemsida.

 

STRÖMFISKET
b. Strömfisket (gemensamt för zonerna 1 och 2): Dagfiske påbörjas kl. 0730 och avslutas kl. 1800. Nattfiske påbörjas kl. 1830 och avslutas kl. 0700. Mörkerfredning (fiskeförbud under den mörka delen av dygnet) från och med 21 augusti.

c. Fiskesäsong. Fiske inom zonerna 1 och 2 påbörjas sön 2015-04-18. Fiske inom zon 3 är tillåtet hela året. Mörkerfredning (fiskeförbud) gäller från och med 2015-08-21 tom 2016-04-15. För zon 1 och 2 gäller mörkerfredningen mellan kl. 22.00 – 07.30 och för zon 3 mellan kl. 22.00 – 05.00.

8. FÅNGST OCH REGISTRERING
Inom zonerna 1 och 2 är det tillåtet att fånga max. fem fiskar. Inom zon 3 finns ingen fångstbegränsning utan sportfiskevett skall tillämpas. Fångad fisk skall snarast registreras på hemsidan.

 

Låt mig sammanfatta. I Zon 3 får du fiska året runt och ta upp hur mycket du vill. I Zon 1 och 2 får du köpa två kort per dygn, ett för dag och ett för natt, och ta upp fem fiskar per kort – Alltså tio fiskar per dag per person. Ja du läste rätt, du får ta upp tio stycken tiokilos laxar på en dag om du vill. Då det i princip inte vandrar någon vild lax upp i Bergeforsen så har detta egentligen ingen betydelse. Det är den vilda stammarna som vi vill stärka, i älvar fria från kraftverk. Problemet är att reglerna i dessa älvar inte alltid ser bättre ut än i ”betongälvarna”.

Finns det en lösning?
HaV arbetar just nu med att lagstifta älvfisket och det är den enda hållbara lösningen då det alltid kommer att finnas sportfiskare som exploaterar systemet, och jag är övertygad om att 95% av de som arrenderar ut älvsträckorna bara är intresserade av att fylla plånboken. Precis så som elbolagen, som inte har något som helst intresse av att hjälpa laxen att nå lekplatserna. Världen är styrd av pengar. Se bara på EUs laxkvoteringar som inte grundas på vetenskap utan på en akut ekonomisk situation. De tänker inte ens långsiktig ekonomi. Men vad kan vi sportfiskare göra som fortfarande har ett samvete? Det vettigaste är att helt enkelt inte fiska på vild lax. Det är den enda hållbara lösningen just nu. I framtiden när HaV kan reglera fisket beroende på hur laxpopulationen ser ut så kan vi börja fiska igen, men inte nu.

Men Catch & Release då? Det har gjorts studier i bl.a. Skottland, Irland och Kanada som kan appliceras till svenska älvar. Men resultatet är tydligt, C&R på Lax under sommaren i svenska älvar är inte hållbart. Den Skotska studien gjordes i River Dee mellan 2008-2010. 140 laxar fångades, märktes och återutsattes. Hela 114 stycken (84%) överlevde och kom tillbaka för att leka året därpå. Ett fantastiskt resultat, men som inte går att appliceras här då fisket skedde mellan sept-okt, då vattentemperaturen är betydligt lägre än under sommaren i svenska älvar. Studien från Irland gjordes i tre älvar 2006 där 76 laxar fångades och märktes. 98% av laxarna som fångades med flugspö överlevde, men endast 55% av de som fångades på spinn. I Kanada har flera studier gjorts med varierande resultat. Citatet nedan är från North Atlantic Salmon Conservation Organization.

 

Mortality of Atlantic salmon after catch and release has been reported to be highly variable (estimates range from 0 – 80% but has been found to be low in many studies). Catch and release angling at low temperatures (below 17–18°C) generally shows lower post-release mortalities than at higher temperatures. There is, however, a lack of studies on the survival after catch and release at higher temperatures from release until spawning and there are no studies on its relationship with survival to repeat spawning. Most of the studies that report mortality rates after catch and release have used skilled anglers or artificially hooked already captive fish. This may lead to lower mortality than would be expected if less experienced anglers caught fish.

 

Sammanfattning
Medan HaV, Fiskejournalen och flera andra äldsjälar gör ett kanonjobb för den svenska laxen så står sportfiskare och hivar upp ton efter ton med lax. I Torne älv 1997 rapporterades hela 70 ton lax från svenska fiskare! Tidigare trodde jag att yrkesfisket var den absolut största boven i dramat, men ack så fel jag hade.

Källor
Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014
Färre vilda laxar ska fångas i Östersjön
Catch & Release Impacts on the River Dee
Survival of wild Atlantic salmon after catch and release angling in three Irish rivers
North Atlantic Salmon Conservation Organization
Fiskeregler Bergeforsen

AKTUELLT

Ett hav av plast

Om vi samlade ihop all plast människan har skapat och la ut den över marken, så hade vi täckt hela jordklotet sex gånger om.. Bilden ovan är tagen nyligen i havet utanför Honduras. Jag tror att alla av oss har insett det enorma problem som konsumtion och ofullständig återvinning av plast har skapat, och fortsätter

Den sista stören

Jag såg en fantastisk dokumentär i morse, om belugastören, vars exklusiva rom har gjort den till en av människans mest eftertraktade fångster. Belugan har varit hårt utsatt under en lång tid, men 1972 kom kanske det hårdaste slaget då den enorma kraftverksdammen Djerdap 1 byggdes, 800 kilometer uppströms från mynningen i Svarta havet. Honorna är

Pimpa din Jon boat!

I början av sommaren förra året åkte jag ner till Westgear i Halmstad och hämtade min efterlängtade Jon Boat – En Alumacraft 1236. Tanken från början var att ha en 1036:a som takbåt, men när jag fick se de olika modellerna uppställda bredvid varandra så ändrade jag snabbt planerna och valde 1236:an med tanken att

Gör dina egna vippor!

Guider för att göra sina egna vippor finns i överflöd och därav ska jag hålla det här inlägget kort och koncist. Tanken var att visa mina lösningar med några få bilder och kanske ge både de erfarna och oerfarna vippbyggarna ett par nya idéer. Så som de flesta andra använde jag rensband som material för

Airbrushade jiggskallar

Strax innan jul fick jag nys om TWK Lures som säljer airbrushade jiggskallar. Jag tog en titt på deras sida och tyckte att kvaliteten såg riktigt fin ut. Jag använder just nu Gunslinger och Shiver från Strike Pro till vertikalfisket, med deras färgmatchade skallar, och har sen dess blivit väldigt kräsen och tycker att huvudet

Starweld 1674TL till salu!

Jag tänkte sälja min Starweld då jag ska köpa annan båt. Skrovet är helt nytt och motorn monteras nu i dagarna, modellår 2015. Mitt gamla skrov blev reklamerat p.g.a. ett produktionsfel, därav har jag ett helt nytt. Bensinaren är en Suzuki 40hk årsmodell 2015 som endast gått 126 timmar. Nyservad vid leverans. 7 års garanti

Gör dina egna spöstrumpor!

Eftersom isen bara jävlas och ligger 2-300 meter ut från rampen, och således förhindrar all typ av fiske för tillfället, lirkade jag ur tummen och fixade något som stått på schemat en längre tid – spöstrumpor. Jag transporterar alltid spöna i bilen och problemet med Gunki Shigeki som jag själv använder till abborre är att

Pimpa din Starweld!

Min allra första båt var en gammal perforerad träeka. Jag fick den på en födelsedag av min dåvarande flickvän. Veckan innan hade jag snubblat in på både ivrigt avslutande telefonsamtal och hastigt nedsläckta datorskärmar. Neandertalaren i mig la pusslet innan den mer utvecklade delen av hjärnan fick tänka till, och resultatet blev tjafs, en båt

Gör ditt egna droppfilter v 2.0

Uppdatering från 2017-01-10 Jag bytte cirkulationspump till en Jet 3000 Newa, en riktig dammpump, då fontänpumpen i artikeln inte räckte till. Det tog drygt 4 veckor innan biomedian blev aktiv, alltså hade rätt bakterieflora för att hantera filtreringen. Ytterligare ett tips är att lägga en påse biomedia i botten på filtret, vilket jag inte gjorde

Äntligen en ordentlig dragkamp

Höstfisket har varit minst sagt trögt. Jag har testat lite nytt, kört olika platser och olika sjöar, men inte riktigt hittat rätt. Passen har dessutom varit ganska korta och jag har inte ägnat så mycket energi åt att optimera varje pass till det yttersta. För två-tre år sedan gjorde jag säkert 3-4 förflyttningar per pass